Jag blir så himla ledsen..

Det är tur att Amanda Jenssen har släppt ett nytt album, annars skulle jag inte klara av att vara sjuk en gång till.

Sist jag var sjuk var jag stressad att bli frisk, vi skulle ju ha spelning på Warvet.
Den här gången ligger 2 innebandymatcher, min egen födelsedag och en massa jobb i riskzonen.
Jag blir så förbannad!
Alltid är det något. Kan man inte få va sjuk när ingenting annat ligger i görningen. Fast när jag tänker efter så är det ju alltid jobbet och innebandymatcher som blir riskerade.
När man jobbar som jag gör får man ju bara ersättning om man hunnit blivit bokad på fler pass, men med 1 karensdag då som alla andra. Så nu som den här veckan var jag bokad idag och inget mer, (då dom ringer på morgonen samma dag och bokar in en för att jobba), då hinner det ju bara bli 1 karensdag och inget mer. Det enda som händer är att jag blir oanvändbar för jobb. Det är det farliga med mitt jobb. Man kan stå helt utan ersättning om man blir längre sjuk. Och det är farligt.

Innebandymatcherna är ju i princip varje helg så det är svårt att inte bli sjuk någon gång, men som den här veckan, då har vi 2 matcher inbokade för vi ska spela en träningsmatch imorgon mot ett gäng Hansagrabbar. Och så just den här veckan då. Just den här veckan ska jag bli sjuk.

Och så min födelsedag då, kors i taket, det blev det sistnämnda. Alla som känner mig vet hur galen jag är i min födelsedag. Det är den bästa och största dagen enligt mig själv och har alltid varit. Jag brukar börja påminna efter årsskiftet ungefär. Men det har jag faktiskt från min far som jämt snackar om hur många månader det är kvar till julafton eller till hans födelsedag då de båda ligger den 24:e. Med andra ord, är det inte tillräckligt nära till jul, så kan han alltid påminna om sin födelsedag den 24 april.

Nu ska jag fortsätta dricka te och kurera min stackars hals. Det är i alla fall en jäkla tur att det inte var den här veckan vi skulle ha någon spelning med Phat Lips..