torsdag 4 mars 2010

sjuk igen.

Och här sitter jag och är sjuk igen.
Jag är så jäkla trött på det, även om jag nu klarat hela 3 månader utan.
Men det tar ju liksom ett tag att komma igen efter man har vart sjuk, så lagom man har kommit i fatt, så är det dags igen.
Det började med feber och och jag var matt i kroppen, sen började jag se ljuset igår, men idag sitter jag med halsont.
Det jobbiga är att det liksom inte bara går att gå i däck och va sjuk nuförtiden, det ska ändå göras seminarier med redovisningar, det ska fixas inlämningar och det ena med det andra. Jag har inte tid att vara sjuk helt enkelt! Men, men.. Jag får väl försöka att kombinera. Hur nu det ska gå..

På tisdag bär det av igen. Seminarie och redovisning på onsdag förmiddag. Men den här gången ska jag få åka med min klasskompis Cecilia upp. Hon ska nämligen köra. Och på hemvägen följer Sara & Alfons med. Så den här gången blir det en lite roligare resa! Jag blir ju dock utan min man i några dagar och det gör ju lika ont varje gång. Men troget så går han här och väntar på mig. Han är så fin!

Ja, och viktnedgången gick som den skulle. Har gått ner 7,5 kg nu på 6(?) veckor.
Satt som en smäck det. Men nu börjar det bli jobbigt att hålla emot suget efter godsaker. Börjar man en gång efter man slutat då är det svårare än någonsin att sluta sen. Speciellt när man går här hemma själv och är sjuk, då är det lätt att man tycker lite för synd om sig själv. Men idag gjorde jag något bra, jag valde youghurt och boveteflingorna istället för äppelpajen som fanns kvar. Det gjorde jag bra!
Det är ju det där med rutiner. Kan man bara försöka att hålla en vardag, då går det ju uppenbarligen ganska bra!

Klockan är redan 15.50. Känns som dagen bara runnit genom mina fingrar. Vad hände med all effektivitet som skulle brinna idag? Jaa, man tycker lätt synd om sig själv när man är sjuk. Det får bli nya tag i morgon. Jag har i alla fall sett dom föreläsningar jag skulle och tagit en massa anteckningar. DET gjorde jag i alla fall bra.

Nu hoppas jag bara att min man kommer hem snart. Nu har jag ju snart längtat lite för länge...